Mitt budskap med granskningen av den syn som SD har på fakta gör att partiet inte kan betraktas som en seriös samarbetspartner. Detta är ett strukturellt problem som enligt min åsikt kommer få stor inverkan på regeringsbildningen efter valet 2022. Jag har med avsikt lämnat SD: s ideologi utanför min granskning.

Det har kommit en del synpunkter att jag inte har tagit kriminaliteten på tillräckligt allvar. Brottslighet är definitivt ett stort problem och det gäller framför allt utanförskapsområden. Utöver skjutningar och sprängningar är dock brottsligheten förvånansvärt stabil men det framgår inte av bevakningen i media. Kriminologer gör studier med data för både kortare och längre perioder. Sverige har en rad datakällor med god tillförlitlighet som kompletterar varandra. För att införa fungerande åtgärder behöver man se bakom siffrorna. Min syn är att det behövs en blandning av mjuka och hårda åtgärder och att man ska använda sig av kunskap från beteendepsykologin. Genom beteendeanalys kan man utvärdera vilka konsekvenser, både positiva och negativa, som leder till att det önskade beteendet ökar och som en följd, att det oönskade minskar. För att konsekvensen ska ge den bästa effekten behöver den komma snabbt och komma säkert. Straff ger en liten effekt eftersom den ligger långt i framtiden och det är osannolikt att gärningsmannen blir lagförd. Det som har en klar påverkan på en brottslings beteende är upptäcktsrisken. De förändrade straffen för vapenbrott är ett exempel där beteenden har ändrats i positiv riktning. Lagstiftning som ökar den upplevda risken att bli lagförd har en klart hämmande effekt på brottsligheten. Kunskapen hos åklagare är en grupp som borde utnyttjas bättre för att vässa lagstiftningen. Att höja straff som en generell metod är ett enormt slöseri, en kostnad på en miljon kr per fånge och år, eftersom det enbart finns en marginell koppling mellan straff och nivån på brottslighet. USA är ett extremt exempel som visar hur illa det kan gå med att fokusera på höjda straff, se bild nedan.

Åtgärden ”allvarssamtal” har Jan Jönsson, socialborgarråd i Stockholm, drivit framgångsrikt för att minska nyrekryteringen av kriminella. Om exempelvis en 15-åring pojke har åkt fast har man ett möte inom 48 timmar med honom där en socialsekreterare, en polis i uniform och föräldrar deltar. Aktiviteter som utgår från beteendeanalys har en stor potential. Den största kan vara att tillämpa den i skolan så att barn redan i lågstadiet lär sig beteenden som gynnar studierna, ger studiero, och där avvikelser från den konventionella karriären på längre sikt blir alltmer ovanliga. Denna typ av kunskap ingår inte lärarutbildningen och det är en systembrist som behöver åtgärdas. En källa är boken “Applied psychology for teachers: A behavioral cognitive approach” av Wesley C Becker för att få en konkret bild hur man bland annat skapar studiero i klassrummet.