Sommaren 2020 gjorde jag en utredning om svenska för invandrare, SFI, som visade att flaskhalsarna låg på en generell nivå. Slutsatserna kan ses som oväntade och referenserna till källorna blev omfattande för att var och en ska kunna skaffa sig en egen uppfattning. Nackdelen är utredningen kan upplevas som något tung. Jag har tillsammans med Mats Frick, som är gymnasielärare, skrivit ett antal motioner som bygger på utredningen. I motionerna finns en referens till utredningen, som kan laddas ner nedan, och följande är en sammanfattning.
Bristande integration på grund av bristande kunskaper i svenska är ett betydande problem. Skolinspektion har uppmärksammat påtagliga brister i SFI-undervisningen men också generella svagheter i utbildningssystemet. I den nya skollagen, som trädde i kraft 2011, står det att skolorna ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Studien visar att det finns en generell brist på grundläggande insikter i hur man bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolverket har ett uppdrag att ge stöd och goda förutsättningar för elevernas lärande. För området systematiskt kvalitetsarbete lever inte stödet upp till intentionerna i skollagen vilket har lett till att en stor del av huvudmännen inte klarar sitt uppdrag på ett tillfredställande sätt. Rektorsprogrammet, som är en akademisk utbildning, har en motsvarande brist med konsekvensen att huvudmännen inte får rektorer som har en adekvat utbildning inom kvalitetsområdet. I förlängningen leder detta till att den största enskilda framgångsfaktorn för elevernas lärande, det kollegiala lärandet, har en alltför begränsad spridning och många gånger ett alltför bristfälligt genomförande. En konsekvens av bristerna på de högsta nivåerna i skolsystemet är att likvärdigheten har en tydlig negativ utveckling. Det är de grupper som har sämst livschanser som främst drabbas.
De dominerande hindren för SFI-undervisningen är generella och beror i betydande grad på att huvudmännen inte har fått ett relevant stöd från Skolverket. En konsekvens av detta är att forskningen inom andraspråksinlärning är mycket begränsad och den som finns är svår att hitta. Det behövs mer kunskap om pedagogiska metoder inom SFI-undervisningen som fungerar på ett generellt plan, exempelvis att utnyttja digitala hjälpmedel som kan användas för självstudier individuellt och i grupp. Ett hinder är att det finns ett för svagt individperspektiv på de nyanländas förutsättningar när det gäller att balansera SFI-utbildningen mot krav från arbetsförmedlingen på aktiviteter som arbetsträning.