Jag upplevde en självmotsägelse i medias analys av Liberalernas dag i Almedalen. Sabuni har betonat hur viktigt det är med ett brett lagarbete där vi runt om i landet lägger örat mot marken för att få en djup förståelse för de olika problem som medborgarna har. Samtidigt förväntar sig media att Sabuni ska ge besked i olika frågor.
Min bild är att Sabuni nu fokuserar på att bygga ett lag och att öka inflytandet för medlemmarna. Ett första steg för att uppnå detta är att på olika sätt lyssna in de utmaningar som partikamrater upplever. På det sättet kan man skapa en gemensam problembeskrivning som gör att man kan utforma lösningar som fungerar i praktiken. Om man med hjälp av relativt många väl insatta personer kan mejsla fram några alternativ med för- och nackdelar för ett område, kan man få en bra beslutsprocess. Jag upplever att Sabuni är angelägen att använda ett sådant arbetssätt för migrationsfrågan.
Sabunis största styrka, som jag ser det, är att hon ständigt strävar att ta faktabaserade steg mot ett genomförande av reformer, även för frågor som politiker normalt ryggar för. Den analys från Liberalernas dag i Almedalen som speglar detta kom från Jan Scherman i ett inslag av SVT. ”Det här är en tjurskallig person som inte kommer att ge sig. Hon kommer att nöta och nöta och nöta, och det är ett framgångsrecept för Liberalerna.”
Ett motsvarande citat är när Sabuni intervjuas av Kvartal.se då hon säger. ”Jag ser problem, jag vill att dem åtgärdas. De behöver inte åtgärdas på mitt sätt, men dem måste åtgärdas.” Hennes målmedvetenhet att ta fram fungerande reformer och hennes insikt att det kräver ett starkt lag gör att Jan Scherman kommer att få rätt.
